Gästbloggare!

Här har vi mer gästbloggare :)

När du äter en kötträtt har du då tänkt på vart köttet kommer ifrån och hur den har behandlats från den tiden den föddes fram till den ligger på din tallrik?
Inom livsmedelsindustrin alvar vi fram djur som antingen ska producera mat eller själva bli mat. Några av de djur som dödas för att bli mat är grisar, kycklingar, fiskar och nötkreatur. Vi tänkte nu informera om hur nötkreaturens levnadsförhållande är inom livsmedelsindustrin i Sverige.
Idag föder vi upp nötkreatur (kalvar, kvigor och tjurar) för tre ändamål: mjölkproduktion, köttproduktion och avel. Men när mjölkkon inte längre kan producera någon mjölk skickas även hon till slakteriet för att bli mat åt oss.
I Sverige finns det 21 mejeriförlag. Tillsammans producerade de 2 862 200 ton invägd mjölk 2010, av den mängden var 259 400 ton ekologisk mjölk. För att en ko ska producera mjölk måste hon föda kalvar. Kalvarna tas oftast redan någon dag efter födseln från mamman, det skapar stor stress både för kalven och för mamman. Beroende på när en ko kar kalvat så producerar hon ungefär 20-50 kg mjölk/dag, hon producerar som mest de tre första månaderna. Omkring 55 % av kossorna står uppbundna inomhus större delen av året. Det innebär att de har begränsade möjligheter både fysiskt och till sociala kontakter. Enligt svensk lag har alla kor, kvigor och stutar rätt att gå ut under 2-4 månader. Under dessa månader har de rätten att få vara ute minst sex timmar per dag, men det är mindre än 10 % av djurens liv. Kalvar och tjurar har inte samma rätt, därför står många av dem inomhus året om. Tyvärr så är kontrollen av att djuren får komma ut inte så bra. Det resulterar i att många gårdar inte släpper ut sina djur. Det finns en organisation som arbetar för att beteskravet ska avskaffas, dom kallar sig Sveriges mjölkbönder.
Inom mjölkindustrin föds många kalvar, och de hankalvar som föds skickas oftast efter ungefär 18 månaders ålder till slakt. Det görs eftersom de inte kan producera någon mjölk. En ko som skickas till slakt är en mjölkko som har levt i ca 5 år. 65 % av det nötkött vi producerar är kossor som tidigare har levt inom mjölkindustrin. Resterande 35 % kommer från köttraser, även kallat köttraskorsningar.
Avlivning av nötkreatur kan ske på olika sätt beroende på om det är akut avlivning vid skada eller om det är för att sedan bli livsmedel. Men hanteringen innan under och efter sker alltid under samma villkor i Sverige. Personalen i slakterierna ska ha utbildning i djurskydd, djurhantering, bedövnings- och avlivningsmetoder. De punkter som ska uppfyllas under slakt lyder:
Nötkreaturen ska…
skonas från onödigt obehag och lidande
hanteras och drivs lugnt
stallas upp under högst en natt
få foder och vatten om de transporterats långt eller stallats upp
mjölkas om juvret är spänt
avlivas direkt om de har skadats under transporten
Innan djuret dödas bedövas de för att de inte ska känna smärta när de sedan dödas. Vid själva bedövningen måste personalen fixera djuret med hjälp av att hålla fast djurets huvud med grimma eller liknande de kan även ställa djuret i en bedövnings box. Själva bedövningen sker med antingen hagelgevär, kulvapen eller bultpistol. Efter bedövningen är det slakteriets skyldighet att kolla att djuret eller djuren är bedövade. 60 sekunder efter bedövningen måste dödsakten ha påbörjats, det vill säga avblodningen. Avblodning sker genom att båda halspulsådrorna öppnas och djuret förblöder till döds. Innan man går vidare med slaktprocessen ska djuret inte är vid liv längre.
I Sverige har vi lagar som ska skydda kossorna från att hanteras dåligt innan under och efter slakt. Men det är inte alla länder som har samma lagar. Vad som här i Sverige skulle anses som oförståeligt, används kanske regelbundet i andra länder. Exempel på vad som inte är lagligt i Sverige men som förekommer i andra länder är att avliva med hjälp av gas eller bedöva med hjälp av el. Vad vi inte heller vet är hur djuren har haft det från födseln fram till slakten, levnadsförhållandena kan vara mycket sämre än hur vi har det här i Sverige. Så det kanske är värt att köpa det svenska köttet.
Elin Härling
Fredrika Norén
Nanny Gillström
Hanna Bergdahl
Lovisa Swärdh
Tv3 Soltorg

låten

http://www.youtube.com/watch?v=ZN9DDX-wE2Y

Nu är miljölåten som Yanal har medverkat i är ute, ta en titt :)

Återvinn!

Hej det här är ett projektarbete som några andra vänner håller på med och det är om att återvinna papper
Kärsti Kämpe
Jesper Tellnar
Josefin Sars

Lokala utbudet!

Hej

Nu har vi fått några gästbloggare som ville dela med sig sina åsikter och sin undersökning

I vårt miljöprojekt i naturkunskap har vi valt att fokusera på lokala varor. Begreppet lokalproducerat är lite flummigt eftersom det inte finns någon exakt definition. Vi valde att göra en undersökning där vi undesökte hur lättillgängligt lokala varor är i våra mataffärer i Borlänge.
När vi var runt i mataffärerna för att undersöka det lokala utbudet men även granska populära produkters härkomst så blev vi både negativt och positivt överraskade. Det lokala utbudet skiljer sig oerhört mellan affärerna. Vad vi kom fram till var att man inte ska låta sig luras bara för att en vara har ett genuint utseende eller ett lokalt klingande namn. I en affär så granskade vi affärens lokalproducerat-hylla och inte ens hälften av varorna var lokalproducerade! I många av affärerna finns lokala varor som ett bra alternativt men se upp, kolla alltid på varan vart den kommer ifrån. Och går inte lokalproducerat att få tag på så välj svenskt! Det är bättre både för miljön och för dig.

Kajsa Karlsson
Emma Landås
Frida Danielsson
Marie-Rose Rizk 
Maja Uppgren
Tv3 (Soltorgsgymnasiet)

ENGLISH!!

What up yaaaaal
I was assigned to start an environmental project in english so i thought why not just keep up with this blog and just translate everything i did and what my friends did. So I'm hoping that people will still read this and maybe recommend to friends, Their will be some changes of course soooooo se you soon
 :)

Dumpning av skräp i världens hav

Havet betraktas som många som oändligt stort och som en lämplig plats att dumpa allt möjligt avfall i.
Det här är ju så klart inte sant.
Tidigare i människans historia kunde säkert havets ekosystem hantera de mindre skräpmängder som slängdes i havet, med undantag för områden nära kuster och vikar.
Men så är inte fallet längre.

De flesta soporna som slängs i havet kommer från fartyg. Fartygens besättningar tömmer helt enkelt sina soptunnor direkt i havet som om det vore helt okej. Man kan ju tycka att sjömän borde vara mer medvetna om havets tillstånd än de flesta andra men tydligen inte...

En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas årligen mer än 6,5 miljoner ton plast i havet som bryts ner mycket långsamt. Bara en liten plastmugg finns kvar i havet 100 år efter det att den dumpats.
Tänk om man istället hade återvunnit all plast som bara dumpas ner i havet...

De här soporna ser inte bara otrevliga ut, de dödar också. Varje år skadas och drunknar flera tusen däggdjur,fiskar och sjöfåglar för att de har fastnat i gamla fisknät eller plastförpackningar.
Vissa svälter ihjäl för att de har svalt plast som får dem att känna sig mätta och gör att de inte äter ordentligt.

Det här är ett stort problem inte bara i Sverige utan i hela världen.
Det man själv kan göra är att se till att aldrig slänga skräp i havet eller i sjöar. Det krävs ju dock mer än så för att råda bot på det här problemet men det är ju en början iallafall! :)

Övergödning i Sveriges hav

 Sedan 40-talet har tillförseln till havet av de livsviktiga ämnena kväve och fosfor flerdubblats. En del arter i haven tar nytta av detta medans andra arter försvinner helt, pga att de inte kan konkurrera med arterna som drar nytta av det extra kvävet och fosforet.

En fjärdedel av allt fosfor och kväve som kommer ut i haven per år är naturlig, och tillförs till havet genom älvar.
Men de resterande tre fjärdedelarna tillförs av människan genom utsläpp från reningsverk och industrier, samt läckage från jord- och skogsbruksmark.

Detta är inte acceptabelt, och det är ju helt onödigt..

Vad gör man åt övergödningen?

Självklart måste man minska näringstillförseln till havet. Men även om man gör det kommer det att ta mycket lång tid innan haven är återställda.

Det idéer om att pumpa ner syre till Östersjöns botten. Denna idé är dock fortfarande i forskningsstadiet.

En annan idé är att förbättra bindningen av fosfor till havsbottnen. Forskning för detta planeras för tillfället och det kommer antagligen dröja länge innan den kommer igång...

Paintings for green

Hej!Paintings for green är ett projektarbete som två tjejer har skapat och det går ut på att man köper en tavla som kostar 30 kr och då går pengarna till att plantera ett träd någonstans. Jättefina tavlor faktiskt, in o kolla själva
http://pforgreen.soclog.se/

För er miljökämpar!

Idag tänkte jag skriva ett litet inlägg för er där ute som vill engagera er i att rädda miljön, som ni vet kan även småsaker göra stor skillnad!

Ekonomi och miljö hör väldigt ofta ihop.. Genom att sänka temperaturen i sitt hus med endast en grad så förbättrar man miljön massor, och kan spara in stora summor pengar per år! Att endast fylla badkaret till hälften när man badar sparar också massor på miljön i längden, och är väldigt ekonomiskt. Och självklart, genom att ej använda ”standby” funktioner på datorn och TVn, dra ur mobilladdaren ur uttaget när du inte laddar mobilen, släcka onödiga lampor, sopsortera, återvinna, ej låta kranen stå och spola, och andra mindre saker, gör det massor för både plånboken och miljön!

Världens Energiproblem [5]

Biobränslen




Skogen och alla dess växter är den förnyelsebara energikälla som hittils lyckats bäst med att konkurrera med fossila bränslen. 
Här i Sverige är tillgången på biobränslen så stor att det troligtvis blir en av våra viktigaste energikällor i framtiden.


Så, vad är då biobränslen? 
Biobränslen är det samlade namnet på alla energikällor som hämtas från växtriket. Eftersom vi i Sverige har så mycket skog använder vi mest träden som bränslekälla. Det är även vanligt med odling av biobränslen. Den vanligaste "energigrödan" är Salix, ett snabbväxande pilträd. Energigräs så som raps, olika ärtväxter och halm förekommer också. 
Man räknar även sopor till biobränslen. 

Närbild på Salixträd

Fördelar med biobränslen
Biobränslen bidrar inte till växthuseffekten, att förbränna biobränslen släpper ut lika mycket koldioxid som växten tagit upp under tiden den levde.
Så länge man ser till att föra tillbaka de mineraler som finns kvar efter att man förbrännt bränslet ut i naturen så för man heller inte bort näringsämnen från jorden. 

Avfall

Bloopers

Tvätt/städning

BLOOPERS



Världens Energiproblem [4]

Idag kommer jag berätta om ännu en förnyelsebar energikälla som inte täcker så stor del av hela jordens energiförbrukning men som blir mer och mer använd varje år.

Geotermisk energi


Geotermisk energi är eneregi som finns lagrad i jordskorpan i form av värme. Den har använts för uppvärmning och bad redan utav romarna,men är idag mer känd för att generera elektricitet.


Denna bild beskriver enkelt hur man med hjälp av geotermisk energi kan generera elektricitet:

Geotermisk energi är kostnadseffektiv, tillförlitlig och i de felsta fall miljövänlig. Den har tidigare varit begränsad till att endast utnyttjas till områden nära kontinentalplattornas gränser, men med hjälp av den tekniska utvecklingen kan man idag även utnyttja den på andra ställen. 



De geotermiska "brunnarna" släpper dock ut växthusgaser, men betydligt mindre än vad de fossila bränslerna gör.
Den geotermiska energin har ju alltså potential att minska den globala uppvärmningen om den börjar användas mer. 
Till exempel år 2007 så stog den geotermiska energin för 0.3% av hela världens totala elproduktion. Denna siffra är antagligen lite högre idag.
Men i nuläget utnyttjas den aldeles för lite enligt min mening.

Världens Energiproblem [3]

Idag kommer jag ge lite information om en relativt ny och outvecklad metod för att utvinna energi:

Vågkraft

Vågkraft utnyttjar vågornas rörelse för att utvinna energi. (Big surprise)

Det finns flera olika sätt för att absorbera/fånga upp den energi som finns i vågorna och göra om den till en mer användbar energiform (i de flesta fallen elektricitet).

De största problemen med att utvinna energin från vågorna är att konstruera kraftverk som kan hantera variationen i vågornas styrka, klara av de påfrestningar som stormar till havs utgör och som samtidigt kan klara av den korrosiva miljö som havet utgör (korrosiv="frätande").

Vågkraftverken påverkar precis som vindkraftverken också sin omgivning i viss utsträckning. Men pga att vågkraften är så pass ny som den är så är man inte helt säker på hur mycket kraftverken påverkar omgivningen.

Precis som med vindkraft så krävs det att man bygger många stora så kallade ”kraftverksparker” för att någon av dem ska kunna ersätta fossila bränslen helt.

Detta är såklart väldigt dyrt och problemet är att det inte finns tillräckligt många investerare som är intresserade av någon av dessa energikällor än för att detta ska bli möjligt.

Handla

Flygets miljöpåverkan

Precis som de flesta andra transportmedel bidrar också flygplan till den globala växthuseffekten via förbränning av flygbränsle, som främst bildar koldioxid och vattenånga. Globalt beräknas flygets utsläpp vara cirka 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten. Även om flygets negativa miljöpåverkan nu är ganska liten är flyget sannolikt en tillväxtbransch. Därför kommer troligen flygets negativa klimatpåverkan att i framtiden öka kraftigt och därför vill man gärna göra åtgärder som motverkar den negativa trenden. 

 












För att minska mängden bränsle pågår arbete med att utveckla motorer och flygplan med bättre miljöegenskaper. Även effektivare flygvägar, utan väntetider i luften innan landning, vilket minskar bränsleförbrukningen.
Forskning pågår även för att få fram nya miljövänligare bränslen, t.ex. biobränsle och vätgas, som inte bidrar till växthuseffekten. 

Världens Energiproblem [2]

Förra gången pratade jag om Kärnkraft och Solenergi.
Solenergi är ju en så kallad förnyelsebar energikälla.
Jag tänkte fortsätta idag på samma spår och berätta om en annan förnyelsebar energikälla. Närmligen vindkraft, en metod som kan verka helt felfri men som faktiskt har sina problem den med.

Vindkraft

Vindkraft är precis vad det låter som, energi som utvinns ur vinden.
Energin utvinns med hjälp av en stor rotor, oftast med 3 sneda vingar ( vanligtvis mellan 25 och 50 meter långa). Denna metod har används länge i väderkvarnar och liknande.
När vinden blåser snurrar rotorn och energin utvinns med hjälp av en generator som sitter på rotoraxeln.

Detta kan verka som ett bra sätt att få energi på, men det har sina nackdelar.
- Det blåser inte lika mycket varje dag -> Mindre energi kan utvinnas
- Många fåglar dör p.g.a vindkraftverk när de flyger in i kraftverkens rotor. I till exempel Kaliforniens största vindkraftspark (med 4900 kraftverk) dör i genomsnitt 1300 rovfåglar varje år.
- Man kanske inte kan tro det men de påverkar faktiskt klimatet också. Kraftverken drar ner torr luft från högre luftlager ca 600 meter ovanför kraftverken vilket påverkar markavdunstningen i närheten.

Trots detta så är det ju ändå ett ganska bra alternativ i jämförelse med fossila bränslen.
Det diskuteras dock fortfarande om hur lönsam denna metod är...

Energi i hushållet

Blooper



Transport

Bloopers

Världens energiproblem

Ett av de största problemen i världen just nu är energiproblemet.Idag används till största delen fossila bränslen för att få energi, och som vi alla vet så bidrar det till koldioxid utsläpp. Som i sin tur bidrar till växthuseffekten. Om man inte gör något åt detta kommer klimatet på hela jorden bli varmare,polarisar kommer smälta, vatten-nivån i haven kommer att öka och vi kommer att få extremare klimat överallt.
Det finns ju dock alternativ som inte släpper ut något koldioxid alls och jag kommer att ge två exempel på sådana alternativ idag.

Kärnkraft
Kärnkraft ger mycket energi och är miljövänligt så länge det inte blir något fel. Energin frigörs genom kärnfission av Uranatomer. (klyvning av Uranatomer)
Kärnkraften står för 50% av elproduktionen i Sverige.
Om strålningen från ett kärnkraftverk kommer ut i naturen skadas växter och djur extremt mycket. Stora områden blir radioaktiva och obeboeliga.
Om man kunde göra hela processen säkrare så att risken för olyckor minskar skulle kärnkraft kanske kunna vara svaret på världens energiproblem.

(Bilden beskriver på ett enkelt sätt hur ett kärnkraftverk fungerar)

Solenergi
Solenergi tas upp med hjälp av solceller. Solcellerna har dock inte kommit så långt i utvecklingen och har därför en väldigt låg verkningsgrad i jämförelse med kärnkraften. Däremot är ju riskerna med solceller betydligt mindre än riskerna med kärnkraft.
Samtidigt är solcellerna mindre pålitliga energikällor eftersom det krävs sol för att man ska få någon energi med hjälp av dem.
Och pga. deras låga verkningsgrad är det i nuläget ganska orealistiskt att föreställa sig att solceller skulle kunna försörja hela världen med energi.

Solpaneler som placerats ut i en öken i Kina

Hej Världen!

Miljöproblem hittas överallt i världen. Vissa påverkar vatten och andra påverkar luft, mark eller djur. Många problem kan minskas eller elimineras genom korrigerande åtgärder.
Vattenföroreningar är ett framträdande miljöproblem över hela världen. I vissa fall uppstår vattenföroreningar när föroreningar kommer in i floder, bäckar, sjöar och andra vattendrag. Föroreningar kan ske i form av kemikalier från t.ex konstgödsel, bekämpningsmedel, olja, bensin m.m. Det finns flera förebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska vattenförorening:
Undvik att använda stora mängder av gödsel och bekämpningsmedel på gräsmattor.

• Inte gödsla när det börjar regna .
• Kasta inte smuts eller kompost på gatan.
• Plocka upp skräp som kan skada djurlivet om det når sjöar, floder och bäckar.
• Kasta husdjurs avfall. Den innehåller farliga bakterier och näringsämnen som kan skapa oro för folkhälsan om det kommer in i vattensystemet.
• Aldrig dumpa kemikalier eller vätskor från bilar (t. ex. olja, bensin, glykol) ner i avlopp.

Luftföroreningar är ett annat stort problem och det mesta orkakas av bilutsläpp och det kan vi hejda genom att gå.cykla eller åka mer kollektivt. Kanske köpa bensinsnåla bilar som t.ex. Toyota Prius
Jag vet vad vissa av er tänker
-KOLLEKTIVT!! det kostar ju 22 kr för vuxen och 20 för ungdom!! det är ju rena rånet!
Men, skaffar man busskort som kombi för 280 kr/upp till 20 för 310 i månaden så kan man åka hur mycket man vill under en månad för det priset och det är ganska bra.
Det finns massa andra saker man kan göra för miljön också

• Panta mera!
• köpa ekologisk mat
• köpa lokalt tillverkad mat
• köpa en tygkassa som du kan använda hela tiden istället för att köpa en plast kasse varje gång sedan slänga