Här har vi mer gästbloggare :)
När du äter en kötträtt har du då tänkt på vart köttet kommer ifrån och hur den har behandlats från den tiden den föddes fram till den ligger på din tallrik?
Inom livsmedelsindustrin alvar vi fram djur som antingen ska producera mat eller själva bli mat. Några av de djur som dödas för att bli mat är grisar, kycklingar, fiskar och nötkreatur. Vi tänkte nu informera om hur nötkreaturens levnadsförhållande är inom livsmedelsindustrin i Sverige.
Idag föder vi upp nötkreatur (kalvar, kvigor och tjurar) för tre ändamål: mjölkproduktion, köttproduktion och avel. Men när mjölkkon inte längre kan producera någon mjölk skickas även hon till slakteriet för att bli mat åt oss.
I Sverige finns det 21 mejeriförlag. Tillsammans producerade de 2 862 200 ton invägd mjölk 2010, av den mängden var 259 400 ton ekologisk mjölk. För att en ko ska producera mjölk måste hon föda kalvar. Kalvarna tas oftast redan någon dag efter födseln från mamman, det skapar stor stress både för kalven och för mamman. Beroende på när en ko kar kalvat så producerar hon ungefär 20-50 kg mjölk/dag, hon producerar som mest de tre första månaderna. Omkring 55 % av kossorna står uppbundna inomhus större delen av året. Det innebär att de har begränsade möjligheter både fysiskt och till sociala kontakter. Enligt svensk lag har alla kor, kvigor och stutar rätt att gå ut under 2-4 månader. Under dessa månader har de rätten att få vara ute minst sex timmar per dag, men det är mindre än 10 % av djurens liv. Kalvar och tjurar har inte samma rätt, därför står många av dem inomhus året om. Tyvärr så är kontrollen av att djuren får komma ut inte så bra. Det resulterar i att många gårdar inte släpper ut sina djur. Det finns en organisation som arbetar för att beteskravet ska avskaffas, dom kallar sig Sveriges mjölkbönder.
Inom mjölkindustrin föds många kalvar, och de hankalvar som föds skickas oftast efter ungefär 18 månaders ålder till slakt. Det görs eftersom de inte kan producera någon mjölk. En ko som skickas till slakt är en mjölkko som har levt i ca 5 år. 65 % av det nötkött vi producerar är kossor som tidigare har levt inom mjölkindustrin. Resterande 35 % kommer från köttraser, även kallat köttraskorsningar.
Avlivning av nötkreatur kan ske på olika sätt beroende på om det är akut avlivning vid skada eller om det är för att sedan bli livsmedel. Men hanteringen innan under och efter sker alltid under samma villkor i Sverige. Personalen i slakterierna ska ha utbildning i djurskydd, djurhantering, bedövnings- och avlivningsmetoder. De punkter som ska uppfyllas under slakt lyder:
Nötkreaturen ska…
skonas från onödigt obehag och lidande
hanteras och drivs lugnt
stallas upp under högst en natt
få foder och vatten om de transporterats långt eller stallats upp
mjölkas om juvret är spänt
avlivas direkt om de har skadats under transporten
Innan djuret dödas bedövas de för att de inte ska känna smärta när de sedan dödas. Vid själva bedövningen måste personalen fixera djuret med hjälp av att hålla fast djurets huvud med grimma eller liknande de kan även ställa djuret i en bedövnings box. Själva bedövningen sker med antingen hagelgevär, kulvapen eller bultpistol. Efter bedövningen är det slakteriets skyldighet att kolla att djuret eller djuren är bedövade. 60 sekunder efter bedövningen måste dödsakten ha påbörjats, det vill säga avblodningen. Avblodning sker genom att båda halspulsådrorna öppnas och djuret förblöder till döds. Innan man går vidare med slaktprocessen ska djuret inte är vid liv längre.
I Sverige har vi lagar som ska skydda kossorna från att hanteras dåligt innan under och efter slakt. Men det är inte alla länder som har samma lagar. Vad som här i Sverige skulle anses som oförståeligt, används kanske regelbundet i andra länder. Exempel på vad som inte är lagligt i Sverige men som förekommer i andra länder är att avliva med hjälp av gas eller bedöva med hjälp av el. Vad vi inte heller vet är hur djuren har haft det från födseln fram till slakten, levnadsförhållandena kan vara mycket sämre än hur vi har det här i Sverige. Så det kanske är värt att köpa det svenska köttet.
Elin Härling
Fredrika Norén
Nanny Gillström
Hanna Bergdahl
Lovisa Swärdh
Tv3 Soltorg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar